Plikt- & konsekvensetik

Etisk fråga	Ja, enligt konsekvensetiken	Nej, enligt konsekvensetiken	Ja, enligt pliktetiken	Nej, enligt pliktetiken
För eller emot strängare straff för mord?	Det är stränga straff som har gjort att människor har förstått att de inte ska använda våld.	Strängare straff leder inte till färre mord.	Att mörda är det värsta brott man kan begå eftersom man har brutit mot den viktigaste regeln i samhället, att inte döda någon.	Straff ska som regel vara så milda som möjligt för att brottslingar ska få chans att bli bättre människor.
Ska skolans ordningsregler om klotter alltid användas?	Fler skulle kunna börja klottra om regeln inte alltid används. Elevers svårigheter med föräldrar kan lösas om problemen blir kända.	Vissa elever kan få ännu värre problem med sina föräldrar om klottret blir känt.	Alla regler måste följas. Ett brott mot skolans ordnings­regler måste få följder.	Barns rättigheter går före alla andras enligt FN:s barn­konvention.
Ska man tala om för läraren att någon fuskar på ett prov?	Man får bra konsekvenser utav det som t.ex förtroende av lärarna.	personen/personerna som man berättar om kan bli "sura" och man kan i värsta fall förlora en vän om man upprepar det.	Man gör enligt reglerna rätt eftersom man säger till när någon bryter dem.	En sådan regel är inte alltid lätt att följa och kan därför förbättras eller förhindra fusk på andra sätt.
Ska man svara ärligt att man tycker att kompisens tröja är ful?	Man talar sanning och den varar längst och kommer alltid fram i slutet.	Man kan såra kompisen och då finns det en risk att personen inte vågar ta på sig vad den vill längre.	Att tala sanning är en oskriven regel som oftast är bra att följa. Både för ditt och andras välbefinnande.	Sanningen kan såra vilket är ett brott mot plikten för dig själv och för samhället runtomkring.
Ska de som inte samlat ihop pengar få följa med på tränings­­- läg­ret nästa sommar?	Ja eftersom annars så missar den personen träningstid och lär sig mindre än de andra.	De som inte samlar in borde "straffas" för att lära sig att man måste hjälpa till för att belönas.	Lärarna/tränarna har en plikt mot barnen och föräldrarna att lära barnen så mycket som möjligt vilket man inte följer om man lämnar vissa hemma.	Barnen måste lära sig från början vad som är okej eller inte och om man tolererar att vissa får följa med utan att jobba så arbetar man mot detta.

Ska man ge pengar till någon som tigger på gatan?

Scenario: Du passerar förbi en kvinna som tigger pengar. Du har fem kronor som du inte behöver just nu i din ficka. Ska du ge bort pengarna eller inte?

Om man ska se positivt ur ett konsekvensetiskt perspektiv så borde man ge pengarna eftersom man ska bemöta så som man själv skulle vilja bli bemött. Alla handlingar har konsekvenser och om jag inte hjälper en person så får denna personen det svårare. Om man skulle byta person så skulle jag vilja ha pengarna för att kunna överleva. Men om man ser ur det negativa perspektivet så skulle detta kunna leda till att fler tigger och blir vana vid att de får pengar utan att behöva arbeta eller anstränga sig vilket kan leda till att vi får fler tiggare.

Ett annat perspektiv är enligt pliktetiken och om man ser det positivt därifrån så har man en plikt (oftast religös och nedskriven) att ta hand om sitt samhälle och att hjälpa andra som är i nöd vilket man inte gör om man bara går förbi de personer som behöver ens hjälp allra mest. Medan ur ett negativt synsätt så har man oftast hört från sina föräldrar att inte prata med främlingar och den "plikten" mot föräldrarnas ord bryter man om man fortfarande är ett barn (under 18). Om man är över 18 så kanske man känner att det inte är ens skyldighet att ta hand om andra eftersom det finns organisationer och polis mm som kan ta hand om dem.

De tre abrahamitiska religionerna

I mellanöstern uppstod de tre monoteistiska religionerna, idag finns de över hela världen. Religionerna utgår från tre ledare: kristendomen från Jesus, islam från Muhammed och Judendomen från Mose. Alla religioner har samma tidigare ledare, grundare eller anfader, han hette Abraham.  Enligt skrifterna så fick Abraham flera söner och två av dem hette Ismael och Isak, de fick störst betydelse. Judendomens heliga skrift säger att Abraham en dag fick Guds befallning att flytta till Kaanans land, där Israel ligger nu. Skriften säger också att Gud lovade Abraham att han, hans son Isak och Isaks ättlingar skulle vara Guds utvalda folk. I utbyte så skulle judarna föra vidare Guds vilja bland andra folk på jorden.

Enligt kristen tro var Jesus jude och han tillhörde Abrahams släkt. Men för troende kristna så var Abraham framför allt en viktig förebild.

Kristendomen är indelad i olika grupper: protestanter, katoliker och ortodoxer. Det är likadant för muslimer, de är indelade i shia och sunni. Alla religioner har en egen helig bok. Kristnas bok heter bibeln, judarnas bok heter tanak och islamiska boken heter koranen.

Alla religioner härstammar från Jerusalem i Israel. I Jerusalem så finns tre heliga platser, en för varje religion. Heliga gravens kyrka där de kristna tror att Jesus begravdes och uppstod, klippmoskén innehåller en klippa där muslimerna tror att Muhammed for till himlen och västra muren som är det enda som finns kvar av det andra templet som judarna byggde efter att romarna förstörde det. 

Religionerna har var sin helig dag då de ber i olika lokaler. På söndagar så ber kristna i kyrkan, det var på en söndag som de kristna tror att Jesus uppstod. Judarna ber på lördagar då de har sabbat (vilodag) i en synagoga och på fredagar så ber och äter muslimer i moskéer. Judar kan be i vilken byggnad som helst, t.ex. i sitt hem, men det måste vara minst tio judiska män närvarande. 

Alla religioner har en person som leder bönerna. Kristnas bönledare heter präst, judarnas heter rabbin och muslimernas imam.

Gud hade tio bud om vad man fick och inte fick göra, de kallas 10 guds bud. Judarna tror och räknar med att deras religion grundades av Mose när han tog emot de 10 buden från gud på Sinai berg, så 10 guds bud räknas i judendomen också. 10 guds bud kallas sharia lagen för muslimerna, det är ungefär samma sak men lite annorlunda.

Till skillnad från kristna så får inte judar och muslimer äta griskött. Det är bara så att gud bestämde vilka djur som man fick och inte fick äta för flera tusentals år sedan. Alla djur är kanske inte menade som människoföda. Judar och muslimer slaktar också sitt kött på ett speciellt sätt, det kallas kosher eller halal slakt. Både muslimer och judar tömmer djuret på blod vid slakten. De som slaktar djuren måste ha speciell utbildning för det och under slakten så får inga pauser uppstå. Det kan vara mer plågsamt för djuret då.

Kristna behöver inte be flera gånger om dagen eller vid bestämda tider som de andra religionerna behöver. 

Kristna går bara till kyrkan på söndagar om de vill medan judar och muslimer går till deras byggnader flera gånger om dagen för att be och tacka till gud. 

Inom islam bör man åka på pilgrimsfärd i Mekka någon gång under sitt liv. Man ska gå sju varv motsols runt om en stor svart sten och sedan om man kan samtidigt kyssa stenen. Detta gjorde Muhammed också en gång. Han drog sig undan en gång om året för att meditera. En gång så visade si ängeln Gabriel för honom, detta upprepades regelbundet under resten av Muhammeds liv. Gabriel lärde Muhammed att det bara finns en gud, Allah.

Judarna fastar också  under en månad, de varken äter eller dricker så länge som från soluppgången till solnedgången. Men de utför sitt vanliga arbete ändå. När det blir mörkt så får de lov att äta, men de måste ju sova också. 

Man väljer präst, imam och rabbin på olika sätt i religionerna. Om man vill bli en präst så får man läsa till det och sedan viger biskopen en till präst, detta kallas prästvigning. För att bli imam så måste man vara välutbildad och kunna tyda eller förstå kuranen. Det finns inget speciellt universitet där man kan läsa till imam, utan man måste få specialutbildning eller lösa det på egen hand. Det är en äldre imam eller samhället som valde den nya imamen. Rabbiner behöver självklart också vara kunniga, de utses av det israeliska staten. 

Inom en viss del av islam så får man eller bör man inte avbilda profeter. Detta beror på att troende började dyrka profeter istället för Gud. Det ledde till att talibanerna förstörde buddahstatyerna år 2001.

I vissa religioner så måste man klä sig på ett speciellt sätt, särskilt kvinnor. T.ex. inom islam så måste kvinnor täcka hela kroppen, stor del av ansiktet och huvudet. Det är bara deras män som får lov att se dem utan denna täckande klädsel.

Det finns också problem inom religionerna. Som exempel, i Jerusalem så är det oroligt på grund av att alla religioner vill ha Jerusalem för sig själv. Ingen vill att en annan religion ska vara på samma ställe. Det är brist på förståelse för de andra religionerna, så det blir kollisioner mellan folk från olika religioner. Religion är också en av de stora anledningar till att det är krig i världen. Man får lära sig att Jesus älskar alla och att man ska ta sig själv på allvar. Men de som dålig syn på allt och ser allt som negativt, är ofta de som kommer till tal. Detta kan också skapa problem inom religion och politik. Religion ställer också till det när olika religioner måste samarbeta t.ex. inom arbeten där man måste försöka förstå hur andra tänker i andra länder. 

Judarna är förföljda, särskilt under andra världskriget. Förföljelse av judar kallas  antisemit. Det finns många olika anledningar till judarnas förföljelse, t.ex. det är många som är avundsjuka på judarna för många olika saker som utbildning. Judar är väldigt välutbildade.

Inom katolicismen så är många emot abort. Vissa tycker bara att det är fel att ta bort ett barn från mamman, vissa har sin egna orsak till det och andra är helt enkelt knäppgökar.

Ibland så kanske kvinnan vill ta bort barnet men låter bli för att mannen vill det motsatta. Eftersom det ofta är mannen som bestämmer och är överhuvud så blir det ofta så som mannen vill, och kvinnan får gå efter det. Om en man och en kvinna har olika religioner och skaffar barn så borde det skapa problem enligt min åsikt. För att då måste föräldrarna komma överens om vilken religion som barnet ska följa, eftersom det är svårt att ha två religioner att följa. Jag skulle tycka att det var jobbigt att t.ex. vara både jude och muslim.